MYS Mobile Yacht Service

Gå till innehållet

Huvudmeny

Vecka 13

Världsomsegling 2016-2017

Fredag 23/12,  S29 25 W19 34,  0900UTC.
  Högtryck
nummer två avklarat. Alla dessa H försenar oss väldigt. Det ända positiva med dem är att det blir lugnt och fint så att man kan göra underhåll och service på ett bekvämt sätt. Denna gången var det bara bleke i ett dygn vilket passade fint med det som skulle göras. Bl.a. har två pistolhakar på focken ätit sig igenom sina förstärkningsringar som är av mässing eller någon annan okänd metall och hotade det insydda repliket. Nya byglar skruvades fast i seglet på var sin sida om hakarna. Smorde även upp motorreglaget som började gå väldigt trögt.
  Vi går nu med saxade segel för en NW 4 i 150 för att försöka få lite mer vind längre söderöver innan vi kan sätta kurs mot Cape Aguhlas på riktigt. Klarblå himmel och absolut inga moln. 25 grader i luften och även så i vattnet. Tyvärr verkar det som om det ska passera ytterligare ett H söder om oss om ett par dagar och skapa oro i vindflödet igen. Det tredje på kort tid. Jag börjar undra om det inte är fel årstid att segla här.
  Kör min watermaker regelbundet och den sköter sig fint. Har kommit på att den ger så mycket vatten att jag inte någon gång har använt saltvatten till någonting. Disk, tvätt och förstås matlagning klarar den av. Använder dessutom bara ena tanken för detta vatten för att hålla omsättningen uppe vilket ger god kvalitet på vattnet. Den andra tanken har blivit min reservattentank och innehåller forfarande vatten från Halmstads vattenverk.
 Imorgon står det i almanackan att det är julafton. Hur firar man det i en liten båt mitt på sydatlanten?

Tisdag 27/12,  S31 30 W13 26,  0800UTC.
 Nu är vi fast igen. Ingen vind. Ingen sjö, bara lite dyning från lite olika håll. Ett nytt delhögtryck har växt upp SE om oss och stoppar upp all vind här. Himlen täckt av Ac så solen håller sig åtminstone på en acceptabel nivå. Vid sådana här tillfällen hinner man bl.a. upptäcka
vad som finns i vattnet runt omkring en. Det är faktiskt inte roligt att se. Massor med saker, mest av plast , stora som små bitar flyter omkring och som absolut inte har här att göra.  Allt från fisklådor och nät,  plastförpackningar till småfragment av plast. Mina små lotsfiskar som enträget håller båten sällskap, undersöker ibland något av detta men spottar alltid ut det igen.
  Igår passerade vi en havssköldpadda, ca 50-60cm över skölden, på 5m avstånd. Den låg, som det såg ut, och försökte tugga på något vitt föremål. Liknade mest någon sorts plastbehandlad förpackning. Kan inte ha vara så nyttigt. Det kom defenitivt inte från djurriket. Människan är jätteduktig på att skräpa ner,  gömma undan, låta bli att se, skyla över, inte göra något åt, det kan väl någon annan, inte mitt bord osv. osv. Har en viss likhet med strutsen som gömmer huvudet i sanden, påstås det att de gör fast det är ovisst
. Människan gör det med säkerhet. Fast det har blivit bättre, det måste erkännas. Det är för det mesta gamla synder som ligger och flyter. Men mycket återstår att göra. Hur gör då jag med mitt lilla skräp som jag producerar? Det är mest plastembalage. Det bränns upp i en förbränningsburk monterad på akterpuchpiten där allt förbränns vid lämpligt tillfälle. När allt är klart vänder man burken upp och ned och all aska åker i havet. Det känns mycket bättre att göra så än att deponera skräpet direkt. Askan lämnar inga synliga spår.
  Och hur var då Julen?  Det mesta av tiden gick åt att skicka och besvara alla mail som kom från alla håll. SSB radion gick för högtryck och skötte det hela någorlunda bra. Det är inte alltid man kan få en förbindelse med någon basstation som sedan förmedlar meddelandena. De atmosfäriska förhållandena måste vara de rätta, likaså avståndet. Så det går åt ganska mycket tid att bara söka sig fram till rätt station. Sedan är ju systemet inte det snabbaste, det kan man absolut inte påstå.
  En plastgran packades upp som kunde snurra runt
på sin egen fot så att man själv slapp dansa kring granen. Praktiskt va? Pulverskinka, pulverköttbullar, pulverkorv och pulvermos severades till middag och som sköljdes ner med hjälp av pulveröl.  Sedan kom tomten och strödde massor av roliga paket genom ruffluckan. Han hade bråttom, tyckte jag han mumlade skägget. Klarat av Asien, Europa och nu sist Afrika. Nu återstod bara Syd och Nordamerika sedan skulle han vila. Men, vänta lite. Nej, så var det inte. Det var ett skämt. Inget roligt alls hände. Dagen förlöpte precis som alla andra dagar härute. Här finns inga helger, inga särskilda dagar. Det är bara på landbacken ibland männiiskor sådant existerar. Naturen har sin egen agenda.

Söndag 1/1 2017,  S34 41 W4 09, 1200 UTC.
  Igår var det nyårsafton. Årets sista dag som bjöd på solsken och lätt bris från SW men som för övrigt flöt på utan några större inovationer utom på ett par punkter. En albatross började cirkulera, den första på denna resan, runt båten med omnejd. Han kom igen då och då och gjorde ibland väldigt närgångna passeringar. Det var mäktigt att se denna stora fågel till synes så lätt och elegant dra nytta av de uppvindar som vågorna ger. Utan ett vingslag glida omkring timme efter timme. Många havsfåglar utnyttjar den tekniken men detta var riktigt elegant. Han är kung här. Vi har sedan någon vecka tillbaka även några andra fåglar svävande omkring oss. Tyvärr vet jag inte deras namn men flyger med samma teknik över havsytan. Helbrun med smala långa vingar som albatrossen men betydligt mindre. Landar ibland på vattnet när vinden är för dålig. Jag har ingen fågelbok för södra halvklotets fåglar. En miss i utrustningen, men vi får korrigera detta när jag kommer hem. Det är hur som helst trevligt och underhållande att ha dem runt sig.
  Här ombord finns en skeppsklocka monterad akterut och som har en enda uppgift att uppfylla. Att ringa ut det gamla året och att ringa in det nya när så skepparen är ombord. Detta är traditionen här ombord sedan 30 år. Så skedde även i år. Dess spröda men vackra klang spreds ut över vattenytan och blandade sig med vindens vinande i riggen och bruset från häckvågen. 8 glas för det gamla året, en kort ringning och ytterligare 8 glas för det nya året. Ingen brukar någonsin höra eller lägga märke till detta mer än jag själv. Alla är ju upptagna att i sina hem skåla och önska varandra till lycka med det nya året över ett glas champagne trots att alla vet att någon större förändring nog inte är att vänta. Och ute skjuts raketer och smällare av. Sådan kan traditioner vara på land. Ingen hör eller lyssnar. Men inte här. Denna klocka inköptes av ung pojke, ca 12-13 år gammal i slutet av 50-talet efter mycket tjat på sin pappa, i en järnhandel-skeppsfuneringsfirma som då låg på Norra Bantorget i Stockholm. Alla sparpengar gick åt. Men klockan valdes noggrant ut både vad gäller storlek och klang. Det är en riktig malmklocka och inget såndant krafs som säljs idag. Och anledningen? Några år tidigare hade nämligen familjen skaffat sig en motorbåt för att kunna komma ut i Stockholms skärgården för bl.a. rekreation. Grabben hade fått upp ögonen på båtliv och dess möjligheter och beslutat sig för att om han någonsin skulle få äga och bo på en egen båt så skulle denna klocka monteras på den båten. Tala om att vara tidigt ute med tanken att bo ombord.  Och nu sitter den där sedan 30 år
i aktern på s/y Manuela och har som sagt sin egen lilla uppgift att fylla.
  Årets första dag bjuder på W10 ca 20 grader, solsken med några enstaka Cu lite här och var. Ligger nu mellan ett H i norr och ett L i söder. Perfekt för stunden men enligt den nyaste prognosen skall ett nytt H komma ifatt och passera över oss i morgon för att sedan tvinga ner oss ytterligare söderöver  Det verkar vara en livlig trafik med alla dessa tryck på dessa breddgrader. Det visste vi men nu får vi även känna på dem i realiteten. På dessa breddgrader ska vi nu hålla till i ca 4 månader och försöka balansera mellan vädersystemen. Ibland är jag lite avundssjuk på de där killarna som flyger fram i sina båtar och hinner med att följa ett vädersystem. Undrar var de nu håller till, Vendee Globe-pojkarna. De bör väl närma sig Australien nu kan man tänka.
 För övrigt så vidtar nu bakning av bröd. De sista smulorna är nu förbrukade. Det är rekord. Kunde hålla båten med bröd i drygt 2.5 månader. Men nu är det slut ioch det är bara att packa upp grejorna och ställa på spisen, knåda ihåp en deg och bränna på. Ska faktiskt bli riktigt gott att få smaka på nybakat bröd.


 
Tillbaka till innehållet | Tillbaka till huvudmenyn